The Janitor
Stöter på vår vaktmästare oerhört ofta faktiskt. Och han ser lika glad och road ut varje gång! Sen pratar han på kroatiska och jag nickar och skrattar. För jag förstår inte vad han säger, tyvärr. Ibland slänger han in något ord på tyska, ibland inte. Men han är ganska trevlig ändå, vad jag kan förstå av hans sätt att uttrycka sig. Eller så tycker han bara det är roligt att jag inte förstår.. Vem vet?!
Nu ska jag masa mig ut i solen och läsa min bok. Den är suverän! Tack för den mormor!
Adios.
Klagomuren och Sterilitet
Under gårdagen hamnade jag i en oerhört obehaglig diskussion med mina gäster, även arbetskollegor och chaufförer. Vi kom in på cykling och hur jobbigt det är att cykla Vättern runt. När vi hade pratat ett tag på den 60-årige gubben med uttalandet att män hade svårt att, som de sa det: "Få den att resa sig efter en lång cykelfärd." Sen berättade de (paret alltså) hur en av deras kompisar inte kunnat få den att stå på två veckor efter loppet.. Jag nickade intresserat och försökte att inte bli alltför obekväm. Men sen händer det. Mannen säger att bara efter lite träningscyklande hade han haft problem med att få den att stå.. Och det hade han inte haft innan sa han... Och han är 60 år.... Hans flickvän är 33.. Jag ville inte vara med i denna diskussion! Som tur var lyckades jag genomlida denna diskussion och jag tror inte de märkte mitt obehag.
Har under dessa få dagar även fått erfara att jag fungerar som en klagomur. Eller ja, det är ju en man som klagar. Chauffören igen. Han jämför saker och han irriterar sig. Det är inte bara hotellet, det är saker i allmänhet. "Fan, har de inte grönare gurkor? Det är ju för jävla tradigt att de inte kan lägga lakanen mer rakt." Ska det bli såhär när man blir äldre? Ska man bli negativ och k
För fet för ett fuck!
Under denna resa har jag intalat mig själv att jag ska hålla igen på det goda, träna och dricka minaäckliga dietdrycker. Fy farao vad det smakade illa. Torrt, damm faktiskt med en liten gnutta banan. Men jag ska tvinga mig i den, blev ju faktiskt mätt. Det tog dock en himla tid att få ner pulvret i vattenflaskan så imorgon får jag finna ett nytt system!
Just nu blåser det i Medulin och jag håller mig inne. Kanske är jag lite av en kyckling, men jag ska ju faktiskt snart sova! Är ganska mör efter en bussresa på 23 timmar. Vet att jag har lovat min kära moster att lägga upp foto på mig i uniform, det kommer! Det lovar jag. Ska ta på mig kläderna och posera lite extra för att du ska få en fin bild på din älskade systerdotter!
För tillfället får ni alla nöja er med en vacker bild från Medulin! Såhär är min utsikt (inte från rummet då, där ser jag bara parkeringen..)
God natt.
Tillbaka
Här är varmt, mitt hår ser ut som ett fågelbo och jag bor i källaren. Dock så är mitt rum ett dubbelrum, stort och fint. Mycket bättre än på Belvedere. Nu bär det alldeles strax av mot Punta Verudela för välkomstmöte på Park. Sen ska jag äta, gå en runda och sova. Blir väl att sitta vid datorn och prata med mina kära make också, vilket jag ser fram emot. Kanske ska jag titta på en trevlig film han gett mig också :) Eller så går ju 50 Cent på MTV! OH YEAH!
Uppdateringar kommer komma regelbundet nu ska ni se. Karolina är borta så jag har mer tid för mig själv. Både bra och dåligt!
See you later aligator.
Tid
Fredagkväll och jag sitter i receptionen med masa kroater och italienare, tror jag. De är i alla fall inga tillhörande min förståelsekrets. Och många av dem går misstänkt nära min dator.. Tittar på mig, bevakar mig, undrar. Vad gör dem så nyfikna? Kanske har jag väckt denna arts intresse, kanske vill de bara snoka. Hur de nu skulle få ut nått av det, vet jag inte, om de nu inte kan svenska vill säga.
Det blev ingen film i Pula, tyvärr. Karolina tappade bort en man i Rovinj, men han återfanns på hotellet, dit han tagit sig själv via buss. Efter detta kännde sig mina kära Scandorama konkurrenter nog sig något utpumpade så vi struntade helt enkelt i film. Stackars Daniel hade ju faktiskt varit fast i Rovinj sex timmar för att finnas till hands ifall gubben skulle visa sig.
Ikväll är jag dock ensam, för ovanlighetens skull. Scandisarna är på Kroatisk afton och Animators befinner sig på scen. Kanske kommer någon och acompanierar mig senare, kanske inte. Oavsett vad, väntar jag snällt på Karolina, som jag följer, likt en svans.
Oh yes.
Watermelon
Mycket osammanhängade text. Ibland får man vara sådär lite osammanhängande, som när man åkt buss i ett dygn och inte riktigt hittat tillbaka till krafterna.
Big Bang Theory väntar ikväll. Maraton med Karolina. Getting fat, oh yes!
Survival of the fittest
Jag verkar vara konstruerad så att jag passar perfekt för detta jobb. Jag menar inte bara med min talförmåga, min elegans, förmågan att hamna i centrum, att vara den som allt handlar om, den som alla gillar (inte narcissus alls nej), jag pratar om min storlek. På nått konstigt vänster så hade naturen en plan med mig när jag skapades. Det var som den redan då visste att jag skulle jobba som reseledare på buss.
Kanske hade den andra planer från början, jag menar jag var ju faktiskt ganska så stor när jag var liten, men någonstans ändrades planerna och jag stannade på dryga 1.63 m. Detta kom att bli praktiskt för mig då jag började som reseledare. Jag får plats i de minsta utrymmen på bussen så busschaufförerna tycker det är perfekt att de kan få sitta lite gott de också. Jag kan i princip stå rak lång i köket i bussen, som är på ca 2 m2. Jag har även inga som helst problem att gå mellan sätena på bussen (okej, ibland för rumpan är lite ivägen) men jag passar verkligen in i denna miljö.
Vad jag menar är alltså, att det finns en plan för allt och alla, även om man bara är 1.63, kryllig som ett troll och älskar att prata.
Depression
Money, money, money... It's a rich mans world. NOOOOOOOOT!
Big Sucess
Kanske har min lycka äntligen vänt! Kanske kommer jag nu lyckas få tag på vattenemeloner?! Hur som helst kommer jag leva på gårdagens vinst.
Gårdagen fylldes även av en ny "Sea Queen" tävling. Dock ställde jag inte upp denna gången, jag kan ju inte vinna jämt. Måste ge de andra en chans och denna gången var det bara oldies med så jag kände att konkurrensen var alldeles för svag. Dock var jag lite småsur över att det skulle komma en ny "Sea Queen". Jag är ju faktiskt den enda, det ska inte finnas någon annan. Dock blev jag mycket lycklig när jag märkte att det på banderollen stod "Sea Princess"! Detta innebär att det bara finns en "Sea Queen" och hon är fortfarande regenten över "Hotel Belvedere", Medulin.
P.s dessa gamlingar kunde verkligen inte spela "Romeo och Julia"-scenen. Alltså det går inte ut på att stå och glo bort från Romeo hela tiden, man får ju faktiskt spela med och håva in honom... Nästa gång måste jag kanske ställa upp igen för att visa hur det går till! D.s
Ciao
Kärleken till vattenmeloner
Igår trodde jag att dagen var inne, it would be the day. Kanske var det idag som jag skulle hinna in i matsalen för att få äta mina älskade vattenmeloner, men ack och ve, jag hade så fel. Även idag kom jag försent till den första omgången och vattenmelonerna var slut. Jag vände mitt ledsna ansikte mot galiamelonerna och insåg att jag även idag fick äta dessa istället för vattenmeloner. Detta funkade dock bra eftersom att jag tycker om dessa meloner också.
Så, jag tog mina galiameloner och satte mig till bords bredvid Karolina, började med att äta sallad och njöt. Efter detta började jag på en av mina TVÅ melonbitar, men såg att kön till maten plötsligt var borta. Jag satte undan melonerna och hoppades på att diskplockar-Vedran inte skulle sno min tallrik. Snabb som en vessla smet jag bort mot maten, tog kalkon och ris och skyndade mig tillbaka till bordet där mina meloner skulle finnas. Pulsen steg, skulle diskplockar-Vedran ha tagit tallriken? Nej, den stod kvar som tur var! Jag blev mycket lycklig över detta och satte mig åter till bords för att njuta av min mat.
När jag sätter mig vid bordet sätter jag melontallriken åt sidan och tallriken med varm mat framför mig, och vad händer då?! Jo, NU kommer diskplockar-Vedran och snor mina meloner! Mitt framför ögonen på mig. Jag som trodde att jag änligen skulle få njuta, men icke! Den lilla tjuven stal dem mitt framför ögonen på mig...
Det verkar som jag är dömd till ett liv utan vattenmeloner här i Kroatien. Visst, man kan köpa dem, men jag vill äta mina gratis, på hotellet, kalla! Är det så mycket begärt? Varför ska JAG, som bara tar två bitar få lida. Varför är det inte de som kommer med stora berg som råkar illa ut? Varför, varför? Så många frågor...
Ikväll kommer jag vänta utanför matsalen. Jag kommer slå upp ett camp och sitta utanför ca 3 timmar innan de öppnar. Idag, ska bli dagen, då jag, Frida Månsson, får äta mina älskade vattenmeloner.
Konsten att tala
Ja gott folk, ni som känner mig vet att jag kan konsten att tala. Det är lite av en passion jag har här i livet. Ni vet, öppna munnen, låta folk höra min vackra stämma och helt enkelt sprida visdomsord som får er att tappa hakan. Det är mitt kall här i livet, att låta folk höra mig prata. Det kanske inte låter som något extra för er, men faktumet att folk faktiskt stannar hos mig för att höra mig prata, är bevis nog. Detta har inget att göra med mitt jobb som reseledare som faktiskt går ut på att prata inför folk och tvinga dem stanna. Nej, nej, de hade stannat i vilket fall som helst.
Vad vill jag då få fram med detta? Jo, det har, till min förtvilan blivit så, att jag håller på att tappa min röst! Min värsta mardröm, fasan, allt... håller på att inträffa. JAG, som sades vara kvinnan utan gräns, kvinnan som faktiskt kan prata non-stop 24/7, har pratat så mycket så hon tappat sin röst. Hur var detta möjligt?! Vad hände? Vad kommer hända sen? Så många frågor men inga svar..
Inte trodde jag att det var möjligt att prata för mycket, men så verkar ju fallet vara. Som om detta inte var det värsta, så tvingas jag nu dricka te för att lindra denna smärta. TE, som jag inte tycke om alls. Varma drycker, som jag inte gillar. Jag vet vad ni tänker. "Ta en whiskey, ta något annat starkt för smärtan, men jag är inte så intresserad av det. Anledningen:
- Nummer ett: Whiskey kostar mer än te, jag är snål.
- Nummer två: Whiskey är starkt så jag får ont i magen, den är klen.
- Nummer tre: Jag är helt enkelt inte sugen på Whiskey.
Kanske blir det så att jag i min jakt på botemedel beger mig till apoteket för att inhandla halstabletter o.d. Kanske inte. Kanske visar jag mig vara den kämpe som med egen kraft besegrar detta problem. Troligen blir det detta alternativ.. men kanske med lite hjälp av te..
Ciao
Pengar
När jag säger pengar, menar jag inte mina egna pengar, utan andras pengar. Ni som känner mig vet hur mitt förhållande till pengar är. Jag älskar pengar för det de är, inte det man kan få för dem. Men idag mötte jag till min förtvivlan känslan av att hata pengar. Inte mina egna pengar, men andras.
Att handskas med andra människors pengar kan vara ganska påfrestande. Inte för att jag skulle vilja sno dem, sån är inte jag. Men ansvaret som kommer med pengar.. Och jag som inte ens gillar matte eller är speciellt bra på det.
Nåväl, framöver kommer jag ta en liten paus från mina pengar. Jag kommer försöka bygga upp ett förhållande till andras pengar som kommer fungera. Det är ett svårt beslut, men det måste tas.
Måste bara tillägga mitt i denna dystra minut att jag (tillsammans med mitt lag) vann vattenpolotävlingen idag på hotellet. Det är så det är, jag är född till att vinna.
Ciao
Schweden
I onsdags blev jag och Karolina uppdragna av Vedran på scen för att delta i "Sea Queen"- tävlingen, som är Hotel Belvederes egna skönhetstävling. Där stod vi då på scen, två svenskor, fyra ryssar och tre italienare i juryn. Segern borde ju vara min!
Första uppgiften gick ut på att gå en runda inför publiken för att sedan posera framför juryn. Jag, som inte alls behöver anspegla på min skönhet körde den klassiska "Freddie Mercury"-posen, vilket var lyckat. Högsta poäng till mig, som väntat. Efter detta var det dags att med fem givna bokstäver bilda ett ord. Jag fann direkt ordet "Queen". Sedan skulle vi dansa till Shakira.. ÖRK! Men jag lyckades även där, med mina 70-talsmoves kamma hem höga poäng.
Nu var det alltså dags att avslöja vilka som gick till final. Alla vi med flest poäng gjorde det inte. Sådant kan ju dock inte jag gå med på, så med min talförmåga (som de redan tidigare pratat om) talade jag mig tillbaka in i tävlingen. Nu stod det mellan mig och tre ryssar, medan Karolina tröstade sig med ett glas rödvin.
Sista uppdraget var att spela "Romeo och Julia-balkongscenen". Jag var sist ut och berättade direkt för Vedran att detta skulle skämma ut honom. Mycket riktigt körde jag med hårt spel, körde det berömda fiskespöet och fick min Romeo. Som ni säkert fattar vann jag min FÖRSTA och SISTA skönhetstävling.
I torsdags begav sig jag och fyra pensionärer till "Plitvice Nationalpark". Jag trodde inte jag skulle överleva detta då dessa pensionärer (+2 andra) under resan blivit kända som "Järngänget". I alla fall möttes vi av en underbar miljö med det mest turkosa vatten jag någonsin sett. Vackert vackert!
Nu är jag då åter hemma igen, men åker ner igen på fredag. Ingen rast och ingen ro. Denna gång kommer jag ha med mig min egna dator så ni kan följa er favorit på dennes äventyr.
So long!
Pivo Party
Dagen började med uppgång 07.00 för att äta frukost och ta emot nya gäster som anlände. Jättekul när man vill sova och fryser på morgonen.. I alla fall blev det bra och jag har nu fått se en annan sida av gäster, den lite sämre. Men då vet man hur man ska ta de gamla griniga gamarna!
Har även gått ca 20000 steg idag och promenerat runt i Medulin. Kom ut mitt i igenstans, bara skog och telefonstolpar. Mycket intressant.
Just nu är det Pivo Party här på hotell Belvedere. En halv liter öl kostar 10 kuna vilket är ca 15 sek. Haha, sug på den alla ölstinna gamla gubbar. Kanske är det bra att ni inte är här, med tanke på ölmagar. Jag ska dock inte dricka en enda för jag planerar inte att bli tjock under min tid här. Jag ska minsann inte äta glass varje dag och inte dricka öl och coca cola. Jag vill inte bli fet, det ingår inte riktigt i mina planer.
Jag har även ett annat problem här, vilket också innefattar dricka. Alla här dricker en massa kaffe hela tiden och vill bjuda på en massa saker. Men jag vill inte ha nått, för jag vill inte bli fet och jag driver fortfarande min kamp mot kaffe så det kommer jag aldrig ens låta mig bjudas på. I min desperation över att inte verka otrevlig när agenten bjuder osv kom jag på att jag faktiskt kan tvinga i mig te. Det är inte gott i och för sig, men det är mycket bättre än kaffe och trevligare än vatten i andras ögon. Jag har alltså en vatten(te)tät plan.
Nu ska jag snarrt slänga av mig våra fula skjortor och ta på mig nått vackrare. Skrivandet är lite ringrostigt men jag börjar komma igång igen tycker jag. Sarkasm på hög nivå ska jag försöka förmedla, med lite trevliga toucher.
La konoché!
Kroatien
Idag lyckades jag äntligen få låna en dator av en tjej här nere och slapp göra patetiska försök att surfa via jobbtelefonen. Det funkade i och för sig ganska bra, lyckades komma in på facebook och kolla lite där, men sen gav jag upp. Kommer alltså ha med mig min dator istället för ingen alls.
Här är vädret kasst iaf. Har inte kunnat bara i havet än, eller solat. Men jag kommer ju ner här fler ggr. När vi kom hit drog en "tromb" eller en väldigt kraftig vind över en camping 10 min bort. Tror det var 7 människor som dog och 1000 som drabbades, men jag är frisk och kry. Hörde bara en hög smäll.
Nu i veckan kommer jag åka till Plitvice nationalpark och på en båttur i Medulins skärgård. Kunde inte åka med till Venedig för båten var full, men jag har ju som sagt varit där och kan åka dit en annan gång. Slapp även Rovinj, vilket var rätt skönt. Glömmer aldrig båtturen vi gjorde dit 2005 med Obelix och Trubaduren... Hoppas inte det är samma båt,
Nu vet ni i alla fall att jag lever. Vi hörs och ses när jag kommer hem!
Ciao
Nystart
Nystarter behöver vi nog alla i vilket fall som helst. Att gå kvar i gamla spår för länge kan leda till fel väg och helt fel inställning. Dags att få igång denna nystart? I believe so, I do.
Sånt är det.
När världen står still, hjälper det inte att alla springer.
Smurfar!
Nu känner jag tyvärr ingen smurf som jag kan testa på, inte för att jag skulle vilja vara en smurfdödare, men kanske ett ofarligt test kunde ligga nära till hands...
Om någon har en teori angående denna tanke, hör av er. Jag är tacksam för svar!
C/O Månsson?
Välkommen till lilleputt-land
Sannerligen var detta en underhållande dag, men små människor i huvudrollen. Nu tror jag att jag ska forska vidare på huruvida lilleputt-land verkligen finns, om jag i så fall kan ta mig dit och hur jag ska göra mig till deras härskare...
