Facebook- Nutidens bibel?!

Facebook, fenomenet som uppkommit bland oss unga, kanske lunarstorms efterträdar syns alltmer överallt. Vart man än vänder sig pratar någon om facebook eller möts man av enorma löpsedlar som skriker ut artiklar om denna sajt som växer sig större och större för varje dag. Jag kom på mig själv idag (visst, jag är en av dem som har facebook, jag är inte stolt) med att sitta och inreda min kyrkogård, jovisst det kan man också göra på facebook. Inte nog med att man kan få reda på sitt strippnamn (som faktiskt är ganska kul att veta om man nu har nått fräckt), man kan också inreda sin egen kyrkogård, trädgård, akvarium etc. Detta är kanske dock inte lika beroendeframkallande som spelet pacman de lanserat på sajten. Detta "väldigt" högteknologiska spel har fått mig att spendera fler timmar framför datan än vad jag är van vid. Inte är det själva spelet som gör att jag fastnar, nej det är tanken på att någon av mina vänner skulle slå mitt rekord putta ner mig från tronen som rekordhållare. En intern tävling bland polare som bevisar vem som har de största färdigheterna inom datorspel, kan det bli bättre?!

Jag kanske låter cynisk nu, det vill jag inte göra jag är själv en av dem som har facebook, men hur lång tid tar det innan skiten läggs ner? Det var säkert en bra idé från början, men nu har det mer blivit en jakt på vänner och tävlingen om just vem som har flest vänner. Då internet är en av de största informationkällor vi har undrar jag om den inte har blivit lite av nutidens bibel. Kanske är facebook som nya testamentet. Kanske har böckerna sett sina bästa dagar? För vem fan läser biblen nu? Jag vet att du gör det Sara, men det är faktiskt ditt projekt. Inte finns det många som väljer att sätta sig ner med biblen och försöka förstå dess handling, men tacka fan kan man ansluta sig till internet och skaffa facebook!

Go kväll.

Religion - vad vet jag?

Läste idag en artikel i aftonbladet som handlade om treåriga Sunam som bor i London. Låter kanske inte så intressant när jag för fram det på detta viset, en vanlig liten flicka tänker ni, men tji fick ni, jag har inte berättat allt. Det är nämnligen så att denna lilla flicka precis gjort sig redo för sitt giftermål, japps hon har redan blivit bortgift, tre år gammal! Är det någon mer än jag som reagerar? Tre år?! Tänker föräldrarna? Men vad vet jag egentlige? Vad har jag för rätt att dömma deras religion, som säger att det är okej att gifta bort sin treårig dotter till hennes kusin? Ingen egentligen, men jag har rätt att säga vad jag tycker enligt den svenska lagen. Det är helt makabert att göra en sådan sak, hon vet inte vad giftermål är!

Enligt artiklen så är lägsta åldern för giftermål i Afghanistan 16 år för tjejer och 18 för killar, bara det får mig att hoppa två meter upp i luften. Hade jag varit gift när jag var 16 år vet jag inte vad jag hade gjort. Ni undrar kanske vad anledningen till giftermålet är? Jo, det finns mer! Det är nämligen såhär att pappan, ja den pappan, tyckte så synd om sin syster som alltid velat ha en dotter. Pappan tänker då; Aha! Jag kan ju gifta bort min dotter med min systers son, så får min syster den dottern hon alltid velat ha... Tjaa.. Alla kan ju inte ha samma slutledningsförmåga.

Sunam hade alltså sin "möhippa" nu, tre år gammal. Förresten! Nämnde jag att hon inte kan prata?!

Men ja, alla religioner är ju olika och är man inte uppväxt med dem, så vet man inte hur det är. Våra olikheter gör att vi har svårare att acceptera varandera. Kontentan av det hela är i alla fall att jag är oerhört glad över den familj jag växt upp i och att jag inte tvingats bli bortgift med någon av mina kusiner ( no offence kusiner!) för vem jag ska gifta mig med vill jag faktiskt välja själv och den ska ju helst inte komma från släkten. Jag förespråkar därför valfriheten att älska vem man vill och att med föräldrars/vänners/släkts hjälp få bestämma sin framtid själv.

Listerin

Igår gjorde mina föräldrar en förändring i tandhygien-utbudet, de inskaffade nämnligen Listerin. Listerin är ännu en av de varor som ska hjälpa oss människor på vägen till perfektion. Jag som dock bara är en nyfiken människa ( det ligger i min natur) bestämde mig att pröva detta medel. Jag hällde upp 20 ml av den gröna vätskan och hivade in det genom foderluckan. Jag gurglade, harklade och gjorde allt man skulle göra. Efter exakt 30 sekunder spottade jag ut det. Munnen var helt bedövad, men den kändes verkligen fräsch. Jag bestämde mig därför för att använda Listerin i fortsättningen, inte för att få perfekta tänder, utan för att hålla munnen ren och fräsch. Så har ni äckligt svalg, ruttet tandkött eller andra problem, prova listerin. En annan sak som också förbättrar munhygienen är tungskrapan! Att få skrapa väck äcklig saliv och en massa bakterier är bland det roligaste att göra på morgonen innan man borstar tänderna! Well, well. Nog om detta, nu ska jag ägna mig åt viktigare saker, t.ex. att titta på tv eller spela pacman. Sköt din munhygien, ring tandfen.
image13Tandfen btw!


En funderare

Tänkte att jag skulle försöka diktera några rader här nu när krafterna börjar återkomma. Det lär inte bli någonting långt, jag har absolut ingen lust eller ork att skriva egentligen, jag känner bara att det är min skyldighet gentemot er andra små stackare att få delta i mina sprudlande visdomsord igen. 
   Efter att ha varit inlagd på sjukhuset i X antal dagar, gick det upp för mig hur många som egentligen tänker på mig och som bryr sig. Att det skulle kräva sjukhusbesök för att jag skulle förstå det, kanske inte var det bästa alternativet, men polletten trillade i alla fall ner. Tänk att det är så många som bryr sig om hur lilla jag mår. Tänk att det är så många som undrar och oroar sig. Jag visste inte att jag hade så många vänner. Det låter kanske hemskt, men jag har aldrig tänkt på det förr. Det jag vill säga ( i kortare ord än vanligt) är att man ska ta sig tid och tänka över hur man har det egentligen, och vara rädd om det man har, för man vet aldrig när man förlorar det. Man har så mycket mer än vad man tror och man ska vara rädd om det. Man ska vara lycklig för varenda liten vän man någonsin möter. Det är en lycka att få ha så goda vänner. Jag kan bara säga tack för all omtanke!


Hemma

Efter en viss tid på sjukhuset är jag nu hemma. Upplevelsen har fått mig att avsky sjukhus ännu mer. Tänkte bara berätta att jag åter är hemma. Orkar dock inte dikta upp någonting här nu, för jag ska sova. Vi hörs och ses.

RSS 2.0