Vad händer med världen?
I alla fall tror jag, som min moster kommenterade, att Freud skulle vara ganska intresserad av detta eftersom han trodde att allting anspeglade på sex. Det tror dock inte jag, för jag har en annan teori som jag vet stämmer. Det är ju vår för fasen, och snart är det sommar och sommarlov. Djuren har vårkänslor och till skillnad från oss människor kan de inte gömma sig inne på något rum eller så, de får acceptera att de inte har någon annan plats än naturen.
Nu är allt vad läxor heter äntligen slut. Nu är det bara att gå på lektionerna och bara vara. Känns som en stor tyngd har släppts från magen, men det är fortfarande mycket kvar. Det kommer dröja innan den faller bort helt, men det är inte långt kvar tills den försvinner. Snart är allting borta, snart är allting nytt, framtiden är här, men den är inte vad den har varit.
Teknikläger
Klockan 07.30 lördag morgon stiger jag upp, äter frukost och åker till gympasalen jag ska spendera helgen i. Gör i ordning min sovplats, går till badhuset och tränar ungarna. Efter detta går vi tillbaka äter, går till minigolfbanan, går hem i regn, tränar och äter. Sen blir det brännboll, någon hopprepslek och fri lek. 23.00 blir det läggdags, ungarna "sover", nödytgångs-skyltarna lyser i mitt huvud hela natten, men jag lyckas ändå somna.
07.30 söndag morgon väcks jag av ett spöke, spöket somnar om, tjejerna lyser mig i huvudet med en ficklampa och säger att killarna stör när de pratar. Ca 08.30 är alla uppe, packar, går och äter frukost. Sedan är det träning igen och klockan 13.00 hämtas jag för att åka hem.
Jag är alltså trött, utmattad. Det kanske inte verkar som någon ansträngande helg, men det var den. När ni spenderat en helg med barn i åldrarna 8-13 år, då har ni all rätt att säga vad ni tycker, men så länge ni inte vet, uttala er inte!
God afton!
Förföljd
Först fick jag ju bevittna duvporr, det skrev jag ju om tidigare. Två dagar efter detta när jag cyklar ner för backen igen så får jag bevittna hundsex, idag skalbaggesex i skogen och när jag är i Torekov med mamma och pappa, vad tror ni jag får bevittna då? Jo, MÅSSEX! Dessa himla måsarna var ju inte riktigt som de andra djuren som tog det någerlunda lugnt och sansat, nej nej, de var ju verkligen vidriga! Det var inte var det faktumet att de höll på oerhört länge, deras läten hördes ju på flera kilometers avstånd. "Hallå, lyssna på oss, vi utför någonting mycket vackert här, men det låter som vi skrattar hela tiden..." Jösses, är det bara jag som får bevittna sådana här saker? Om det är fler som känner sig förföljda av naturens krafter så lämna gärna en kommentar på hur ni hanterar detta. Jag har varit med om många vårar (18 st faktiskt), men om jag ger mig till minnes så har jag inte sett så många parande djur inom loppet av en vecka. Aldrig, aldrig. Det är förfärligt.
Missförstå mig inte, jag tycker det är vackert att djuren tycker om varandra, men måste de tycka om varandra när jag är där? De kan väl i alla fall vara lite mer diskreta. Nästa gång detta händer (om det nu händer någon mer gång), så ska jag höra av mig till en ornitolog för jag verkar ju vara värsta fågelmagneten. Kanske de tycker det är intressant att studera måsarnas drifter, vad vet jag?!
Night Out
Änteligen är helgen här. Äntligen slipper vi skolan i fyra hela dagar. Men de kommer inte vara speciellt lugna, har fyra prov. Men snart är det över. Snart så, snart....
På kvällens planering står en runda på staden. Det är dags för bahnhof och innan dess tjejkväll hos Sofia. Jätteroligt, verkligen! Men jag kom att tänka på allt jobb innan. Ja, det där med att fixa till sig och så. Varför måste man egentligen göra det? Eller måste och måste, men varför gör man det? Är man inte tillräckligt fin ändå? Vissa spökar ut sig både med smink och kläder, ja vissa har knappt några kläder. Visst, jag håller med om att det är skönare att inte ha hela overallen på sig när man går in, men att nästan vara naken?! Killar verkar inte alls ha samma problem. "Ah, jag slänger på mig detta, det ser väl bra ut?!" Sen drar de lite gelé/vax i håret, parfymerar sig och sedan är allt klart. Vi tjejer måste ha en hel evighet på oss innan vi är klara. Sminket, duschandet(gör säkert killar också) plus att man måste ha de perfekta festkläderna. Dessutom är inte kvällen optimal om man inte hittar någon liten varelse(för att uttrycka det som min psykologilärare) som man kan spendera den med. Jag måste ju även poängtera att kvällen ska vara rolig. Detta är då vad vi tjejer definierar som en perfekt kväll. Jättelätt att uppnå, men ack så lätt att förlora. För oftast blir det väl så att kvällen aldrig blir som man tänkt sig. Alla förberedelser, ja allt går åt skogen. Därför ska jag nu ta mig i kragen, spela lite spel och tänka helt tvärt om, om denna kväll så kommer den garanterat bli perfekt!
Eurovision Song Contest
För en gång skull, för en gång skull, så skickar vi ett vettigt bidrag till finalen. För en gång skull... Och vad händer? Jo det kommer på 18:e plats och måste kvala in nästa år. Det är helt sanslöst. Jag vet att jag förra året sade samma sak och diverse skällsord flög fram och tillbaka. Då var det ju dock Carola som tävlade och inte trodde jag att hon skulle vinna, men de andra bidragen som faktiskt var hyfsade då? De hamnade ju bland bottenskrapet. Ja okej, Lordi var ju faktiskt i en liga för sig, lite hårdrock har aldrig skadat, men var det inte pga av deras lite udda utstyrsel de kammade hem mest poäng? Eller det var helt enkelt så att folket faktiskt hade börjat lyssa på "bättre" musik.
När Lordi vann trodde jag ändå att det skulle finnas någon sorts hopp. Det var en nytändning, en ny era var på väg att födas. Men tji fick vi, alla vi som hade hoppats på THE ARK. Killarna med Ola i spetsen går in och gör ett magnifikt jobb. Jag ser riktigt hur de njuter på scenen och bara pressar i deras glädje i publiken. För kul har de när de spelar, det är ingenting att snacka om. Glädjen finns och de älskar vad de gör. Deras låt är en klar vinnare, lite som ABBA faktiskt och Olas 70-tals moves är ju ett stort plus i kanten. Ändå kommer det bara på 18:e plats och Serbien vinner tror jag.... Jag slutade kolla när vi låg 127 poäng efter ettan, hoppet var borta. Vi var förlorade.
Jag blir så trött på sånt här. Var har alla musik-älskare tagit vägen? De med den äkta passionen som verkligen lever för det de gör? Schlagerfestivalen är ingenting för mig egentligen, musiken är inte bra, men det är kult. Och i år var några av mina absoluta favoriter med. Några som ligger till grunden för hela mitt musik-intresse. Men icke sa nicke, de förlorade. Jävla skit. Hur fan tänker ni egentligen? Ni som röstar på sådana himla B-artiste? Men jag får väl helt enkelt ta och se det från en annan sida. The Ark var helt enkelt i en serie för sig. De är för bra för melodifestivalen. Så nu är det kanske lika bra att berömda och duktiga kända band (inte för att det varit några som ställt upp) strunta i att ställa upp i melodifestivalen. Ge plats för de "små" människorna som bor i nån liten håla utanför Kiruna eller nått. Det är deras tur, de har säkert någonting att komma med. För i Eurovison så är det inga bra artister som får delta. Det är bara de sämre som vinner ändå. Det är inte lönt att försöka banka vett i personer som inte vill veta bättre. Det är att totalt slösa bort sin dyrbara tid.
God natt!
Fåglar
Duvor är alltså väldigt romantiska och jag ville givetvis fånga detta fina ögonblick på bild. Jag tar fram min mobil (som verkligen inte är bra) och försöker få en hyffsat bra bild. När jag känner mig nöjd så lägger jag ner mobilen och bereder mig för att cykla iväg. Jag kastar en sista blick på duvorna, och vad ser jag då? Vad ser jag då? Jo det börjar hetta till lite och rätt vad det är så hoppar hanen upp på honans rygg och börjar jucka! Vad är det här?! Alltså skaffa ett rum! Här har jag nyss stått och fotograferat två kärleksfulla duvor som "pussar" varandra och direkt när man lägger ner kameran så börjar de hålla på? Det förstörde verkligen allt... Jag vet inte om jag klarar mig ur detta. Har min syn på duvor ändrats? Jag är full av frågor! Aldrig i mitt liv trodde jag att jag skulle få bevittna duvporr!
På äldre dagar
Klockan är 19.00 en fredagkväll, eller ja början till en kväll. Vad gör jag här egentligen? För fasen, jag borde göra någonting annat. Någonting vettigare än att sitta här i alla fall. Men sanningen att säga är; Jag orkar verkligen inte! Just nu känns det som att jag har alldels för mycket att göra. Trots detta har jag tillåtit mig själv att ta en liten paus från det hektiskt liv jag lever och faktiskt bara tänka över ett och annat.
När man var liten, eller ja yngre, så sa man alltid: Ah, jag vill också bli äldre. De vuxna har mycket roligare, det får göra precis som de vill. De har det mycket bättre, jag vill också vara vuxen. Nu, när man nästan är där, så har man insett att livet inte alls är så som man trodde det var. För det första så är det rätt roligt att vara äldre, visst, men det var roligt att vara yngre också.. Får man göra precis som man vill? Nej, det finns lagar och diverse andra saker som man upptäckt. Har de det mycket bättre än barnen? Nej, för helt plötsligt när man blir äldre kommer det en hel massa ansvar som man ska göra av någonstans. Och om man inte är redo att ta detta ansvaret då? Vad i helsike ska man göra då? För det finns ingen som säger till dig vad du ska och inte ska göra längre. Helt plötsligt ska du bestämma detta helt själv och hur jävla lätt är det? Nu ska du helt enkelt ta dina egna beslut, när det hela livet varit någon annan som tatt dem.
"Frida, du har fyllt 18. Nu är du vuxen!! Hur känns det? Ja om jag ska vara ärlig känns det inte speciellt mycket. Och det känns framförallt inte speciellt. Det är precis som vilken annan födelsedag som helst, bara att jag får göra lite mer saker, men vafan, det är ju bara en himla födelsedag. Fast denna himla födelsedag är ändå ett sorts tecken på att livet kommer närmre och närmre, varesig man vill det eller inte.
Poängen med detta är att jag har börjat inse att man verkligen ska ta vara på tiden, inte bara önska att allting ska gå fort. Det är så många dagar som helt plötsligt försvinner och var har man egentligen gjort åt dem? Fyller jag dagarna med liv, eller fyller jag bara livet med dagar? Det är den frågan man får ta och ställa sig, sätta sig ner och verkligen fundera.
Därför ska jag nu se om jag kan masa mig ur denna jävla stolen, stänga den jävla datan och ta tag i mitt liv. Fylla dagarna med liv och kanske mot all förmodan acceptera att livet hela tiden går framåt och att det inte finns en enda chans i världen att stoppa tiden, även om jag vill det mer än någonsin.
Valborg
Kvällen började med middag hos Charlotte, följt av efterrätt och godis. Efter detta var man oerhört mätt och belåten. Vi bestämmer oss för att sticka ut och kolla fjortisarna som håller till vid bålet. Som vi anade är där en hel drös av dem, en del kan knappt stå på benen, andra spelar och vissa undrade nog vad de egentligen gjorde där. Vi cyklar därifrån, påväg in mot stan. Charlotte ringer David och vi träffar sedan på delar av "Munka gänget" utanför Viktors hus. Charlotte och hennes kompisar drar och de tre musketörerna från Munka (David, Markus och Henke) följer med mid och Sofia hem till mig. Henke och jag spelar den efterlängtade matchen i Memory som jag såklart vinner! Told you so! Efter detta tittar vi i gamla skolkataloger och konstaterar att jag verkligen har förändrats mycket. även Sofia.
Vid ca 03.00 kommer Edward och Simon. Edward är ganska så salongsberusad, bär hem mig nästan hela vägen (vilken prestation!) och anländer sedan till huset. Här befinner vi oss nu i uterummet och snackar resten av tiden.
Vid 04.30 åker grabbarna taxi hem, utan David som tidiagre har gett sig iväg på cykel till Munka.
Trevlig kväll.
Tyskland
Guten Tag! Ich bin zurück! Jaja, i alla fall. Jag är tillbaka efter en underbar vecka i Tyskland. Åter igen deltog jag i elevutbytet mellan skolorna i Ängelholm och Tyskland. Fy vad roligt det var.
Klockan 04.00 lördagen den 21/4 steg jag upp för att bege mig in till Hbg för att åka färjan till Danmark för att sedan ta tåget till Kastrup flygplats. På Knutan väntade resten av gänget som skulle med, Hannelore och Lennart kom såklart sist som vanligt! Haha. En något trött och men ändå pigg skara fortsatte sin resa för att vara framme i Kamen ca 12.00. Där möttes vi av våra tyskar och följde med dem hem.
Helgen: Första dagen blev det utgång till nått sorts discotek.. Det var väl inte något jätteös, men ganska trevligt ändå. Söndagen spenderades med ett besök till en sjö. Det var väldigt mysigt och uppskattat!
Måndag: Är med på första lektionen i skolan (som alltid), besöker borgmästaren, går en runda i Kamen, besöker ett ölbryggeri och dricker den godaste ölen någonsin. Besöker en bar där inte alla kan handla, men vi har roligt ändå. Philip blir packad och berättar allt för mycket om sitt privatliv. Tyskarna introducerar Bananöl.....
Nybryggd bier!Tisdag: Resa till Dortmund för att besöka ett gammalt fängelse från andra världskriget. Efter detta blir det mat på McDonalds (där jag av misstag råkar få en McFisch!) för att sedan shoppa loss. Endast ett linne blir inhandlat. På kvällen träffas vi i parken. John spräcker kalsingarna och alla skrattar.
SteinWacheOnsdag: Träffar gruvfolket i skolan, tar oss in till staden på egen hand och käkar god pizza resp. Kebab där. Efter måltiden beger vi oss till skolan för att göra sällskap med Herr Kalkhaake till stationen. Därifrån åker vi sedan till den gruva vi ska ner i. Vi får på oss någonting som verkar vara kalsonger + en massa andra kläder som ska göra att vi inte blir så svarta av kolet. Vi åker 1300 m ner i marken där det är 60 grader varmt och får uppleva hur det är att jobba i en gruva. Varmt och smutsigt! Kolkriget 2007 inleds av Philip som slutar med att de flesta av oss (även Lennart) är dränkta i kol. Ingen är dock så skitig som mig som fått mest "stryk". En verklig upplevelse!
The Dome Torsdag: Vi åker till Köln för att kolla på Domen. Vi går upp för de oändligt många trappstegen för att sedan komma upp i tornet. Det var högt! Efter detta går vi på restaurang, träffar en otrevlig servitör som endast verkar gilla Sebban. I slutet blir han dock mer trevlig (kanske för att vi ska gå) och glömmer ta betalt för Martins mat. Efter maten blir det dags för shopping. Jag hittar en fin sjuksköterske skjorta, Andrea en jättesnygg klänning + linne, Kaja ett snyggt linne och så även Astrid. Vi tappar dock bort Svenja som vi sedan finner oskadd utanför Domen. På kvällen blir det avskedsmiddag och sedan fest i parken. Bogga springer runt på alla fyra och leker ko medan Dalio sitter och sjunger på bosniska. Jag fryser, vi åker hem vid 01.00 och får hjälpa en gammal gubbe till polisen.
Utsikt från Domen Fredag: Vi går en runda i Kamen, blir bjudna på mat av Hannelore och Lennart, sticker hem till tyskarna, packar och åker hem. Jag för övrigt är nära att missa tåget då min tysks pappa inte vill köra förrens mycket senare.. Han anser att Rolling Stones är viktigare än min hemkomst.... Klockan 00.00 är vi åter hemma igen. Oskadda. KOmmer i säng 01.00.
Lördag-Söndag: Stiger upp 05.30 för att sedan åka tåg kl. 06.30 till Hässleholm. Deltar sedan där i en simutbildning hela helgen. Är klar kl 17.00 på söndagen. Blir hämtad av mamma, morfar och Matilda på stationen i Hässleholm för att sedan åka till kusinerna i Örkelljunga. Kvällen slutar 23.00 med en mycket uttröttad Frida.
Tack för mig televerket!
