Uttråkad
Okej visst sa jag innan att jag uppskattade dagarna som de var, men nu går det faktiskt till överdrift i frågan om tristess. Jag har sällan i mina dagar upplevt en sådan tristess som den jag nu befinner mig i. Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska ta mig till. För första gången på mycket länge står jag här (sitter) utan en lösning på mitt problem. Kanske ska jag gå och lägga mig? Kanske ska jag sitta uppe hela natte, who knows?
Dagar
"Dag" - s. -en el. vard. dan; pl. -ar el. vard. dar; dagsens sanning rena sanningen; ta av daga ta livet av - Sammansättningsfog, se resp. ord.
Oavsett hur vi definierar dagen så har den alltid olika betydelser för oss alla. Det som är så fantastiskt med en dag är att den kan variera så mycket. Den ena dagen är aldrig den andra lik. Vad vi än gör med våra dagar så tar vi oss genom dem på något konstigt vänster. De dagar som absolut inte innefattar någonting kan passera inom loppet av en bråkdels sekund, trots att vi inte fyller dem med någonting speciellt.
Vissa dagar uppfattas mer ansträngande då de är fyllda med allt möjligt, man lyckas inte få en enda ledig stund, hela tiden måste man vara igång. Stig upp, äta frukost, borsta tänderna, gå med hunden, bädda, handla, tvätta, städa, laga mat, gå med hunden, städa, fixa huset, städa, laga mat, gå med hunden, se nyhetern gå och lägga sig (föregåenden handlingar utför jag mycket sällan de utförs av min kära moder och fader för den delen).
Dagar är någonting vi blivit berikade med, vi ska ta vara på dem, utnyttja dem och leva dem. Vi vet inte hur många vi får, men vi vet att vi alltid får några. Att vara stolt över vad man presterar under dagen kan ta oss en bit på vägen. Som någon vis människa en gång i tiden sa: Fyll inte livet med dagar, utan dagarna med liv.
Oövervinnelig
Ibland kommer det sådana stunder när man vet att man har övertaget. Stunder man blir berikad med i enstaka fall, när de verkligen behövs och är uppskattade. Dessa tillfällen ska man ta tillvara på, använda sig av och bearbeta. Det bästa som finns är när man får övertaget om någon som är äldre än en själv, då man vet att de känner sig minst i hela världen. När man (utan att vara otrevlig eller arrogant) brutit ner dem mentalt och insett att de gjort fel. Jag måste nu poängtera att man inte gör någonting för att bryta ner dem, mer än att bete sig normalt, ha svar på tal och bete sig trevligt. När man uttrycker sin åsikt och kan stå för den får det de äldre att känna sig chanslösa. De vet inte vad de ska ta sig till. De sänker skamset blicken, vet inte vad de ska säga och springer därför iväg med svansen mellan benen.
Ack ja, dessa tillfällen ska man ta tillvara på och gud vad man ska njuta av dem.. Länge.
Ack ja, dessa tillfällen ska man ta tillvara på och gud vad man ska njuta av dem.. Länge.
Free as a bird
Känner mig fri som fåglarna. Vad har hänt med mig? Bara för några tagar sedan funderade jag skarpt på att bli en argbigga som sitter ensam hemma och klagar på allt och ingenting, men nu? Jag är som förbytt! Efter en mils löpning med vikter kanske jag borde vara trött, men icke! Genast när jag kommer hem klipper jag ner granen och vill sedan träna mer, men där stoppar jag mig själv. Lagom är nog bäst, för man ska nog inte gå ut alltför hårt direkt. Hade jag gjort det finns risken att jag skulle tröttna direkt, vilket jag inte vill. Nej, det är bäst att börja lite smått och sedan stegra.
Vill så gärna ha någonting att klaga över och kritisera idag, men jag känner helt enkelt inget hat just nu. I feel alive!
Vill så gärna ha någonting att klaga över och kritisera idag, men jag känner helt enkelt inget hat just nu. I feel alive!
Uppe med tuppen
För en gång skull gör jag som jag säger åt mig själv att göra, jag tar tag i mig själv! Uppe med tuppen, läst 60 sidor i boken, ska ut med hunden tränar. Kan det bli bättre? Everyone can do it!
Måste verkligen säga att det känns underbart att inte skjuta upp saker, att bara göra som man ska. Sov även med "worrydolls" under kudden idag, känns faktiskt skillnad. En utmärkt julklapp käre vapendragare! Därför slår jag idag ett slag för just worrydolls & själva tanken på att faktiskt för en gång skull leva!
Måste verkligen säga att det känns underbart att inte skjuta upp saker, att bara göra som man ska. Sov även med "worrydolls" under kudden idag, känns faktiskt skillnad. En utmärkt julklapp käre vapendragare! Därför slår jag idag ett slag för just worrydolls & själva tanken på att faktiskt för en gång skull leva!
Skuggan av mitt forna jag
Nu är det dags, upp till kamp! Ladda upp batteriet, släng undan all skit: Nu är det dags för ett nytt liv! Dagen till ära fick jag en uppenbarelse. Det var som om min kropp uppslukats av någonting högre, jag fick en sådan lust att börja träna. Dags att lämna det bakomflutna före sig, dags att ge fläsket en omgång och fan tommen komma tillbaka. Mitt mål är att få tillbaka den kondition som en gång befann sig hos mig, att få tillbaka killerinstinkten på riktigt.
Det är bara att köra. Vi måste börja allihopa. Kanske inte med att träna, men i alla fall med att ta tag i våra liv. Vi måste för en gång skull göra alla de saker vi pratar om och inte skjuta upp det till nästa dag. Det händer alltför ofta; det du inte gör idag kan du göra imorgon.. Det måste bli slut med detta nonsens, gör för en gång skull som du säger, istället för att svika dig själv. I längden leder det bara till fördärv.
Det är bara att köra. Vi måste börja allihopa. Kanske inte med att träna, men i alla fall med att ta tag i våra liv. Vi måste för en gång skull göra alla de saker vi pratar om och inte skjuta upp det till nästa dag. Det händer alltför ofta; det du inte gör idag kan du göra imorgon.. Det måste bli slut med detta nonsens, gör för en gång skull som du säger, istället för att svika dig själv. I längden leder det bara till fördärv.
Förlåt, igen.
Förlåt alla, jag ska inte vara arg.........
Det är bara det att avsaknaden av total intelligens och social kompetens gör sig påmind i ditt stora, feta, huvud.
"Är det konstigt man känner sig gammal när de äldre beter sig som barn?"
Det är bara det att avsaknaden av total intelligens och social kompetens gör sig påmind i ditt stora, feta, huvud.
"Är det konstigt man känner sig gammal när de äldre beter sig som barn?"
Censurerat
Jag ber om ursäkt för min ambivalens, men jag kan helt enkelt inte riktigt bestämma mig för hur jag ska ställa mig i frågan om irritation eller ej. Märk även att jag älter det om och om igen, vilket jag vet är oerhört tråkigt och ointressant att läsa. Därför ska jag nu lämna irritationen (även om jag är ganska pissed-of idag) och istället förespråka skitväder. Vad mer kan man önska sig såhär i början av året? Regn, blåst och konstant kyla, kan det bli bättre? Och om det blir lite halt också, oh yes I'm in heaven! Tänk att faktiskt få ha en anledning till att sitta inne vid datorn och uggla, att faktiskt kunna skylla på någonting: Sorry mosan, det regnar - jag stannar inne. FANTASTISKT!
Det optimala hade dock varit om det hade frusit och snöat. Hade det frusit hade jag kunnat åka skridskor på sjön, vilket jag inte kunnat göra på väldigt länge, samt kunde jag gått ut och åkt pulka om det varit snö, vilket jag inte heller gjort på länge. Ge mig kyla, ge mig snö, jag vill bli kvitt all slask och tö...
Finns bara en sak att säga om vädret här nere i landet, det är blött och blåsigt, men ändå kallt som i röva på en isbjörn.
Dagen efter...
Sitter nu åter här, dagen efter mitt raserianfall och mitt spammande.... Jag tänker tillbaka på tiden igår natt, då jag satt här och var frustrerad över saker jag inte anses kunna kontrollera. Det känns ganska rofyllt att veta hur arg jag egentligen var, hur mycket jag avskydde allt. Märk att jag talar om allting i dåtid. Jag hatade, tänker tillbaka osv. Detta kanske får er att tro att jag gett upp min irritation, lämnat tankar om makt osv. men ICKE!!! Jag är fortfarande lika irriterad, eller kanske inte jag tänker inte lika mycket på det. Eller jo.
Vart man än vänder sig möts man av uppblåsta plastikopererade damer i 25-årsåldern. Vad har jag nu gjort undrar ni? Jo, vi satt här hemma några polare och tittade på "girls of the playboy mansion"... Kan vara därför jag ser uppblåsta bimbosar....
Nej, som en mycket vis ung herre sa till mig så måste jag försöka att sluta irritera mig på så mycket, kanske se det ljusa i livet och istället kämpa för att få det jag vill, på bästa möjliga, lagliga sätt. Livet går ju faktiskt lättare om man ser allting från den ljusa sidan. Å andra sidan ser man allting i svart så blir man glad för små förändringar. Jag svamlar, jag ska sova. God natt..
Vart man än vänder sig möts man av uppblåsta plastikopererade damer i 25-årsåldern. Vad har jag nu gjort undrar ni? Jo, vi satt här hemma några polare och tittade på "girls of the playboy mansion"... Kan vara därför jag ser uppblåsta bimbosar....
Nej, som en mycket vis ung herre sa till mig så måste jag försöka att sluta irritera mig på så mycket, kanske se det ljusa i livet och istället kämpa för att få det jag vill, på bästa möjliga, lagliga sätt. Livet går ju faktiskt lättare om man ser allting från den ljusa sidan. Å andra sidan ser man allting i svart så blir man glad för små förändringar. Jag svamlar, jag ska sova. God natt..
Några minuter senare
Okej, jag ska sluta spamma nu. Jag orkar inte mer.. Kan vara för att all min ilska plötsligt försvann vid tanken på de fina orden jag fick höra idag. Och de fina orden jag fick höra precis! Mina popupfönster ska bli fixade! Jag känner glädjen genomborra min själ (men jag är ändå sur på alla bimbos). Jag känner hur livet tar tag om mitt hjärta! Än finns det hopp! Kanske var detta början på samhällets förändring? Kanske kan ord och glädje vara nyckeln till frihet? Kanske är revolutionen här? Kanske är vi unga samhällets röst?
Varför skriva om samhället hela tiden egentligen? Varför gör jag det? Gillar jag ordet eller dess innebörd? Jag måste bekänna en sak, jag är inte ett dugg intresserad av politik eller samhället egentligen. Kanske lite av samhället, men inte av politik.. Å andra sidan så går de ju hand i hand. Men jag förstår inte politik, samhället är enklare att förstå, även om de är lika... Nu blev det jobbigt, nu ska jag sova. Det är sent. Adjö.
Nu när jag ändå är i farten...
Nu när jag ändå spammar min blogg och är arg kan jag ju passa på att klaga på dessa popupfönster som jag inte verkar komma undan. De kommer från ingenstans och gör reklamn för poker. Kan de inte bara fatta att jag varken kan eller vill spela poker?! Och inte vet jag hur man skyddar datan från dem heller, jag är teknisk men inte så teknisk. Jag orkar helt enkelt inte sätta mig in i det. Bara förstå: Jag är inte intresserad av popup-poker!!
Jag står inte uuut!
Okej, jag kan inte hjälpa det, nu är jag arg. Jag tänker spamma bloggen om jag så ska vara uppe hela natten. Jag måste sluta snoka runt på andras bloggar, jag blir ju bara deprimerad! VÄX UPP! Tacka gud för att jag har så mogna vänner som inte lägger ut lättklädda bilder på sig själv med deras hundar eller som skriver om sina hundar eller ens om sina lättklädda bilder. Tack för att ni finns, nu ska jag gå och gräva ner mig.
Att marknadsföra sig
Kom och tänka på en sak precis när jag snokade runder (som vanligt). Hur i helvete kan vissa bloggar bli så berömda som de blivit? Det sitter någon patetisk 16årig tjej som skriver om sitt liv med sin älskade hund, vilket säkert är en jävla chiuaua! Hur kan folk ens läsa om det? Varför lägga ner tid vid sådant som är så ointressant. Jag förstår helt enkelt inte det roliga. Eller varför läsa om någon uppblåst bimbo med plasttuttar? Det visar ju bara var idealet ligger i dagens samhälle. Alla ska vara blonda, blåögda, smala, ha gigantiska bröst, vara förlovade innan 20, vara ca 175 cm och sakna hjärna. Är det så man vill att sina barn ska bli? Det är för fan inte konstigt att folk avstår från att skaffa barn, världen blir ju bara sämre och sämre.
Varför ska man då läsa min blogg undrar ni? Jo, den handlar inte bara om mitt liv, skulle bli jävligt ointressant i slutändan, jag har inte giganstiska bröst, är inte 175, är inte supersmal och är inte förlovad. Jag äger ingen jävla chiuaua och jag saknar inte hjärna. Jag är en medborgare som vill se förändring, som tror på det goda och kämpar i rättvisans namn. Jag vill se ett korrekt grammatiskt språk (även om jag kanske inte själv använder det hela tiden). Jag vill bli bäst på någonting, vad som helst så länge det är lagligt och jag vill fantommen göra denna jävla bloggen så jävla populär att ni bara ber om att få läsa mer. Så det ska göras nu, nu ska här kämpas. Famous life, here I come!
Varför ska man då läsa min blogg undrar ni? Jo, den handlar inte bara om mitt liv, skulle bli jävligt ointressant i slutändan, jag har inte giganstiska bröst, är inte 175, är inte supersmal och är inte förlovad. Jag äger ingen jävla chiuaua och jag saknar inte hjärna. Jag är en medborgare som vill se förändring, som tror på det goda och kämpar i rättvisans namn. Jag vill se ett korrekt grammatiskt språk (även om jag kanske inte själv använder det hela tiden). Jag vill bli bäst på någonting, vad som helst så länge det är lagligt och jag vill fantommen göra denna jävla bloggen så jävla populär att ni bara ber om att få läsa mer. Så det ska göras nu, nu ska här kämpas. Famous life, here I come!
Mitt namn är Frida och jag har vänt på dygnet
Jag erkänner, jag är en av alla unga (jag vill egentligen inte, jag är äldre och sofistikerad) men jag har vänt på dygnet. Jag är en fladdermus, sover på dagen och är vaken om nätterna. Jag måste komma ur denna onda cirkel. Nu är det andra bullar som gäller! I säng klockan 22 och upp klockan 08. Det är så det ska vara. Jag ska ta tag i mitt liv, träna igen, läsa (vilket jag sagt jag ska göra) och bli lika frisk som jag var innan. Jag ska bara stänga av datorn först......
Tiden
Så var det 2008, ännu ett nytt år. Tiden bara rinner iväg, man får inte behålla några dagar alls. Det känns som att jag inte hinner med allt jag ska, som att dygnets 24 timmar inte existerar. Var tar tiden vägen? Lagras den någonstans eller återvinns den? Lever vi just nu på sparad tid från förr? Eller kanske rentav helt ny tid som producerats utav tomma intet? Vad är egentligen tid? Känns som det finns hur många frågor som helst som inte blivit besvarade. Kanske finns det i framtiden jobb som tidsforskare, eller varför inte tidsletare? KANSKE kan man i framtiden uppfinna någonting som visar tiden på foto, så man ser den eller någonting? "Tjena, mitt namn är Frida, jag är tidsletare." Inte helt fel att ha det som titel. Tid, ibland har man ingen alls, ibland finns det för mycket. Kan man aldrig hitta en balans där man känner att allting är bara sådär helt perfekt?
The End of 2007
Så var det då dags, sista dagen på året 2007, inlägg nummer 100. Än en gång sitter vi här och funderar över hur året varit, om vi uppnått våra mål och om året egentligen blivit så bra som vi hoppats. Varje år avger jag ett nyårslöfte, varje år är det samma löfte. Det är mer enkelt så, plus att det är enklare att hålla ett löfte om man just vet att det är ett löfte som går att hålla. I och för sig så hade jag sett till att jag klarat vilket löfte jag än givit, då jag hatar att förlora och är extremt bestämd i varje sak jag tar mig för. Jag hade sett det som en tävling: löftet vs Frida. Men mitt löfte, som jag vet att jag håller är följande: " Nästa år ska bli minst lika roligt som det förra, om inte bättre." Det är lätt att hålla, jag menar blev inte det förra året bra så är det ju stor chans att nästa blir bättre!
Hur ska jag så summera detta året som snart tar slut? Svårt att säga, men det blev i allafall mycket bättre än det förra, även om detta året inte heller varit helt felfritt. Det finns alltid saker som är mindre bra, jag tror inte vi kan komma undan dem, även om vi försöker med diverse hjälpmedel (ex. nyårslöfte). För att ett år ska bli helt fenomenalt, måste det helt enkelt innehålla en "kris" och ett "mirakel". Jag tror nog att mitt år innehållt mer än en kris, men i alla fall ett mirakel. Det beror på vad man uppfattar som "mirakel" osv om det är de små sakerna i livet man glädjs åt.
Denna dagen började med ett nyårsdopp. JAG badade idag. Sista dagen på året är fixad, nu har jag badat både den 1 januari och den 31 december. Jag känner mig stolt. Jag var inte ensam, jag hade tappra vänner med mig, som även de badade, de är 30+ (jag är snäll med åldern) och av det rätta virket. Fick tyvärr inga jämngamla vänner med som trotsade kylan (3 grader i vattnet, 1 grad i luften) och badade. Marcus följde endast med och filmade (klent virke). Nu är förberedelserna för ikväll i full gång, Sofia, käre vän, äntligen är du en av oss. Vad kan vara trevligare än att fira nyår med nära och kära? Kom ihåg det, att inte bli för uppslukade av dagens stress, se till det ni har. Som slut skulle jag vilja citera min mamma och hennes vänner som kommer med de fina visdomsorden: "Ha aldrig trååget (tråkigt)"
Gott Nytt år gott folk!
Hur ska jag så summera detta året som snart tar slut? Svårt att säga, men det blev i allafall mycket bättre än det förra, även om detta året inte heller varit helt felfritt. Det finns alltid saker som är mindre bra, jag tror inte vi kan komma undan dem, även om vi försöker med diverse hjälpmedel (ex. nyårslöfte). För att ett år ska bli helt fenomenalt, måste det helt enkelt innehålla en "kris" och ett "mirakel". Jag tror nog att mitt år innehållt mer än en kris, men i alla fall ett mirakel. Det beror på vad man uppfattar som "mirakel" osv om det är de små sakerna i livet man glädjs åt.
Denna dagen började med ett nyårsdopp. JAG badade idag. Sista dagen på året är fixad, nu har jag badat både den 1 januari och den 31 december. Jag känner mig stolt. Jag var inte ensam, jag hade tappra vänner med mig, som även de badade, de är 30+ (jag är snäll med åldern) och av det rätta virket. Fick tyvärr inga jämngamla vänner med som trotsade kylan (3 grader i vattnet, 1 grad i luften) och badade. Marcus följde endast med och filmade (klent virke). Nu är förberedelserna för ikväll i full gång, Sofia, käre vän, äntligen är du en av oss. Vad kan vara trevligare än att fira nyår med nära och kära? Kom ihåg det, att inte bli för uppslukade av dagens stress, se till det ni har. Som slut skulle jag vilja citera min mamma och hennes vänner som kommer med de fina visdomsorden: "Ha aldrig trååget (tråkigt)"
Gott Nytt år gott folk!
Paketguden kommer!
Imorgon kommer han, honom vi alla har väntat på: Paketguden! Stora som små, alla vill få en chans att träffa den runde mannen i rött. Bland de små stiger nervositeten och bland de stora sprids glädjen av att vara tillsammans och bara ta det piano. Jag, som borde räknas som de stora (alltså vuxna i detta sammanhang) beter mig som de små. Jag längtar så in i bomben. Jag ÄLSKAR paket! Jag älskar deras lukt, att titta på dem, pappret som prasslar! Det är underbart! Mitt problem är bara att jag är så nyfiken. Jag vill helst leta efter gömda paket, men jag försöker skärpa mig. När de väl ligger under granen cirkulerar jag likt en hök runt dem för att få en glimt av vem som skall få vilket paket. Nyfikenheten stiger mig åt huvudet och mamma säger strängt åt mig att gå bort från granen. Jag får kämpa för att inte dregla eller stjäla ett paket i smyg. Men det är mitt sätt att tackla julen. Att vara nyfiken och titta på Kalle Anka. Som alla vet så firar vi ju faktiskt jul för att hedra Kalle Anka, der är min filosofi i alla fall.
Så håll utkik efter paketguden imorgon. Ge honom en kram om ni har tid och lämna lite gröt. Glöm aldrig bort att tro på honom, för han finns. Man kan inte betrakta sig själv som vuxen, förrens man tillåter sig att vara ett barn!
God Jul gott folk! På nyår kommer inlägg nummer 100! Vilket jubileum!
Så håll utkik efter paketguden imorgon. Ge honom en kram om ni har tid och lämna lite gröt. Glöm aldrig bort att tro på honom, för han finns. Man kan inte betrakta sig själv som vuxen, förrens man tillåter sig att vara ett barn!
God Jul gott folk! På nyår kommer inlägg nummer 100! Vilket jubileum!
Lysande små tält
De är små, vita och det lyser om dem. Ibland låter det och ibland spelas en melodi. Man kan då och då skymta en gubbe i orange dress som smyger omkring utanför bärandes på diverse utrustning. Vad är det som står på gröningen utanför mitt hus? Vad är det som händer? Ni tror jag saknar ord, FEL! Jag vet precis vad det är!! Nämnligen tomtenissar! Tomten har sänt ut dem såhär precis innan julafton för att de ska ha koll på mig! Han är skeptisk, han vet inte om han tycker jag har varit en duktig flicka i år.. Det smärtar att veta att tomten inte litar på mig. Nissarna smyger omkring utanför mitt hus, för att sedan ta tunnelbanan under gröningen (japps, den går där!) och åka till tomtens verkstad. Detta har gjort att jag är ännu mer försiktig med vad jag säger och gör. Det borde ni alla vara! Man vet aldrig när tomtenissarna tittar och det de ser och inte gillar, rapporterar de till den allsmäktige paketguden (tomten alltså).
Juletid - julefrid?
Nu såhär när julen börjar närma sig, kommer även den där känslan krypande. Känslan som vi så många gånger fått uppleva, den går inte att beskriva. Det är en sådan sak vi bara få uppleva en gång om året, alltid vid juletid. Det är känslan av att inte ha några pengar.... Utgifter, utgifter, ack dessa utgifter. Inte en krona finns kvar, den minsta lilla femtiöring flyger sin kos då man bara sneglar lite hungrigt på den.
En kompis till mig känner samma problem, eller det säkert flera av mina kompisar som gör, men denna påpekade strängt sina trötthet över pengaproblem. Hon tyckte helt enkelt att hennes familj skulle strunta i att köpa julklappar i år. Hon påstod att hon klarade sig utan dem... Detta kunde dock inte jag hålla med om, men inte ens efter diverse "Oj! VA? MENAR DU ALLVAR?!?!" så förstod jag att det var precis det hon gjorde. Kanske är det så som alla säger, att julen är en tid för familjen och att bara vara. Att umågs med nära och kära. Kanske räcker detta, det behövs kanske inga paket? Faktum är att jag nuförtiden tycker det är minst lika roligt att ge som att få, om inte roligare att få. Detta är möjligtvis ett tecken på mognad, vilket jag är myckte stolt över, men att strunta i julklappar: Nej, nej, det går jag bara inte med på!
En kompis till mig känner samma problem, eller det säkert flera av mina kompisar som gör, men denna påpekade strängt sina trötthet över pengaproblem. Hon tyckte helt enkelt att hennes familj skulle strunta i att köpa julklappar i år. Hon påstod att hon klarade sig utan dem... Detta kunde dock inte jag hålla med om, men inte ens efter diverse "Oj! VA? MENAR DU ALLVAR?!?!" så förstod jag att det var precis det hon gjorde. Kanske är det så som alla säger, att julen är en tid för familjen och att bara vara. Att umågs med nära och kära. Kanske räcker detta, det behövs kanske inga paket? Faktum är att jag nuförtiden tycker det är minst lika roligt att ge som att få, om inte roligare att få. Detta är möjligtvis ett tecken på mognad, vilket jag är myckte stolt över, men att strunta i julklappar: Nej, nej, det går jag bara inte med på!
Systemet är en myt baserad på orealistiska tankar
Ner med systemet, det är ingenting att ha. Jag menar ju nu inte Systembolaget där man införskaffar alkohol utan systemet i allmänhet och speciellet de systemet som just nu bedrivs på ett specifikt jobb i en specifik stad. Jag är så trött på stroppiga besserwissrar som egentingen inte är någonting annat än små obetydliga ting som tror de är viktiga. DU förstår inte vikten av din egen idoti, du förstår inte din avsaknad av kompetens. När allt kommer omkring är du ingenting annat än en liten lort, producerad av dagens samhälle. Jag finner ingenting viktigt i det du säger då jag vet att min intelligens och sociala kompetens sträcker sig långt utöver vad du kan förstå. Vänta bara, en dag så kommer du inse att det du gör inte är värt speciellt mycket. Den dagen kommer du förstå hur pass mycket starkare jag är än dig. Du kommer inse att jag har vunnit. Du inser att du är obetydlig..
